Jämställdhetsintegrering och mäns våld mot kvinnor Skåne

Det fjärde jämställdhetspolitiska målet rör mäns våld mot kvinnor. Ändå glöms ofta jämställdhetsaspekten bort i det förebyggande arbetet. På Länsstyrelsen Skåne har de gjort gemensam sak för att säkra att maktperspektivet alltid är med.

Ett vanligt misstag i arbetet mot mäns våld mot kvinnor är att det ofta särorganiseras i förhållande till annat jämställdhetsarbete. Så var även fallet när Sara Lhådö började som särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen Skåne år 2011.
– Det fanns en strategi för jämställdhetsarbetet i länet som precis hade antagits. Men där fanns våld inte med. Arbetet mot våld i nära relationer hade sin egen strategi som man jobbade med separat.

Sara Lhådö menar det inte var ett medvetet beslut utan en följd av hur det operativa arbetet såg ut. Men det kan få konsekvenser.
– Våld är ju ett brott. Men när det bara ses som ett brott så är risken att man missar maktaspekten. Mäns våld mot kvinnor och rätten till sin egen kropp är en central del i både svensk och internationell jämställdhetspolitik. Det gäller att sätta det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor i sitt sammanhang som en del av en politisk vision om ett jämställt samhälle.

Blir en synergieffekt
På Sara Lhådös enhet, enheten för social hållbarhet, finns två personer som arbetar särskilt med våld i nära relationer. Trots beröringspunkter hade de tidigare inga gemensamma avstämningar med de sakkunniga i jämställdhet. Alla utbyten skedde på frivillig basis och det fanns inga upparbetade strukturer. För ett par år sedan började de med gemensamma träffar i samband med sina enhetsmöten.
– Då fick vi chans att ta del av varandras perspektiv och informera om vad som var på gång. Det förde oss närmare varann och har gett en synergieffekt mellan våra olika uppdrag, säger Hanna Hansson, utvecklingsledare våld i nära relationer.

Gjorde en jämställdhetsanalys
Enheten förmedlar även stadsbidrag till olika verksamheter som jobbar förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck. Under förra årets fördelning av medel till gjorde de en jämställdhetsanalys innan de tog beslut.
– Vi använde en enkel modell där vi gick igenom ansökningarna och tittade på dem utifrån de fyra delmålen för att se vad vi bidrar till när vi ger pengar till ett visst projekt, säger Hanna Hansson. Planen att göra samma sak i år och se om det går att standardisera genom en mall.
– Det är viktigt att vi försöker formalisera arbetet så att det finns kvar om någon av oss skulle sluta. Samverkan skapas av personer men det gäller att få det att sätta sig i organisationer så att det blir enklare för nästa att ta upp stafettpinnen, säger Hanna Hansson.

De har också börjat med gemensam verksamhetsplanering och gemensamma projekt. En stor del är att visa det gemensamma arbetet utåt.
– Vi pratar på varandras konferenser eftersom många som jobbar operativt ute i samhället sällan har tid att reflektera över hur deras arbete med mäns våld mot kvinnor är en del i arbetet med jämställdhetspolitiken i stort, säger Sara Lhådö.

Arbetet har gett resultat. Den nya jämställdhetsstrategin som sträcker sig mellan 2014-2017 har en kappa som innefattar våld. Men arbetet fortsätter.
– Vi är bara i början och det finns fler saker vi kan utveckla. Det kommer hända mer och mer i det gemensamma arbetet, säger Sara Lhådö.

Det här, och fler, lärande exempel hittar du på jämställ.nu